Lite ångest. Så trevligt.
Nämen
januari 20, 2012Vi kör en snabbis…
januari 18, 2012Vi kör en snabbis kring 2011.
Fick barnbarn nummer två. En för tidigt född liten krabat som nu har vuxit till sig stadigt. Storbonusen är mamma även till denne lille raring, vilket vi tackar för. Pärlan närmar sig sexton och är inte riktigt redo att bli mor. Ännu.
Sonen har börjat tvåan och är som alla andra åttaåringar världsbäst på allt. Han ska bli taxichaufför när han blir stor och ha en stylad bil som Daniel i filmerna ‘Taxi’.
Pärlan väljer inför gymnasiet och det lutar åt konditor eller stylist. Bara hon har roliga tre år tänker vi. Om hon vill något annat senare så är det bara att satsa på det då. Inget problem. Det är aldrig för sent att testa något nytt. Själv gick jag en utbildning (usk/msk) som jag knappt använde innan jag läste vidare. Men det var tre år av umgänge med vänner och stor personlig utveckling.
Själv sitter jag här i ödemarken och njuter. Faktiskt njuter jag nu av stillheten. Det är så det ska vara när man är i balans.
Ni då?
Maniac
januari 17, 2012Min Shrink har slutat. Älskad och saknad. Av mig.
Nu kommer jag antagligen att få en polack eller ungrare istället då de håller på att rekrytera utifrån. Hoppas att nya shrinkens engelska inte är sämre än min för då kan vi få problem. Fast det kanske räcker att jag visar upp hela mitt register i ett skådespel för att de ska förstå. Lite maniac sådär.
Herren talar
januari 17, 2012I kyrkan. Bakomsittande lilla dam knackar mig på ryggen och säger att ‘Herren har talat till henne om att han ska öppna dörrar för mig’.
‘Säger du det’ svarar jag.
‘Nej’ det är Herren som säger det, svarar hon förnumstigt.
Jag blir så trött på alla dessa duktiga människor som ska stoppa in ett religiöst perspektiv i allt. Låt mig få vara. Herren talar nog in i mitt lilla liv ändå.
